Krisinsikt

Rädsla kan vara förlamande

Vi som startat Folkhälsoverket har varit i kontakt med ett flertal olika svenska myndigheter för att efterfråga varför de inte är tydligare i sin kommunikation kring klimatkrisen, varför deras budskap och tidsperspektiv skiljer sig så markant jämfört med vad klimatforskningen visar. Ett återkommande svar vi fått är att dessa myndigheter inte vill skrämmas. Att skrämmas har inget egenvärde (frånsett skräckfilmer och spökhus på nöjesfält!), men samtidigt måste statliga myndigheter kunna ge adekvat information även om verkligheten stundtals kan vara just skrämmande. Vi instämmer i att rädsla kan verka förlamande, men samtidigt är det inte hela sanningen.

Fatalism är inte lösningen

Det finns både individer och grupper som i det närmaste har gett upp i ljuset av den accelererande klimatkrisen. En sådan respons går absolut att förstå - när klimatforskare alltmer samstämmigt visar hur akut och allvarlig vår gemensamma belägenhet är, samtidigt som makthavare världen över för en fullständigt otillräcklig klimatpolitik, då kan det vara svårt att se ljust på framtiden. Medan vi håller med om att läget är både allvarligt och akut, så finns det inte något konsensus bland experter på området om att det vi gör nu inte spelar någon roll. Nej, tvärtom kan varje tiondels grads temperaturhöjning som vi kan förebygga genom att agera kraftfullt nu - göra en enorm skillnad ur folkhälsoperspektiv på sikt. Vi behöver förstå och hjälpa människor som drabbas av fatalism i ljuset av klimatkrisen, inte följa dem i deras övertygelse eller vara rädda för vad de har att säga.

Vikten av krisinsikt

För att förhindra de allra värsta konsekvenserna av klimatkrisen behöver stora delar av samhället ställa om. De lösningar som ofta hamnar i fokus såsom elektrifiering av bilismen, elflyg, biobränslen, klimatkompensation och koldioxidinfångning är inte på långa vägar tillräckligt, utan kan i många fall snarare betraktas som distraktioner snarare än lösningar. För att skapa acceptans och motivation att göra stora omställningar av våra samhällen och vardagsliv behövs krisinsikt. Ytterst är detta något vi kräver av våra makthavare, men fram tills de släpper den bensinindränkta snuttefilten så kan Folkhälsoverket vara till din hjälp.

Klimatförändringarna utgör en kris

För att förhindra de allra värsta konsekvenserna av klimatkrisen behöver stora delar av samhället ställa om. De lösningar som ofta hamnar i fokus såsom elektrifiering av bilismen, elflyg, biobränslen, klimatkompensation och koldioxidinfångning är inte på långa vägar tillräckligt, utan kan i många fall snarare betraktas som distraktioner snarare än lösningar. För att skapa acceptans och motivation att göra stora omställningar av våra samhällen och vardagsliv behövs krisinsikt. Ytterst är detta något vi kräver av våra makthavare, men fram tills de släpper den bensinindränkta snuttefilten så kan Folkhälsoverket vara till din hjälp.

“The greatest threat to global public health is the continued failure of world leaders to keep the global temperature rise below 1.5°C and to restore nature. Urgent, society-wide changes must be made and will lead to a fairer and healthier world”

Märk väl, det största hotet mot global folkhälsa är alltså att våra folkvalda misslyckas med att begränsa temperaturhöjningen till 1.5° och återställa naturen.

Se gärna vad klimatforskaren Kevin Andersson har att säga om klimatkrisen: