Förebygga katastrofen

Klimatkrisen kräver förebyggande insatser, enbart anpassning duger inte

När vi tidigare granskat Folkhälsoverkets systermyndighet, Folkhälsomyndigheten, så har vi sett att de gör väldigt mycket som är bra. Utifrån deras uppdrag att skydda befolkningen från olika former av hälsohot och skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa, har vi genom åren sett den kraft med vilken myndigheten kan kommunicera kring åtgärder för att förebygga och mildra skador på vår hälsa.

Som exempel kan vi lyfta fram arbetet med rökning och folkhälsa. Myndigheten informerar löpande om lagar som stiftas relaterat till rökning. Trots att rökförbud införts på lekplatser, uteserveringar, inhägnade idrottsanläggningar utomhus, busshållplatser med mera, så har Folkhälsomyndigheten fortsatt att presentera material för att ytterligare förhindra skador relaterade till rökning. I det egna kunskapsstödet “Rökfria skolgårdar – skolan kan göra skillnad” får vi lära oss om vikten av att förebygga rökning så tidigt som möjligt för att främja hälsa, att vi behöver stötta barn och unga att förbli rökfria, samt att rökfria skolgårdar är ett gemensamt ansvar. Bra så!

Försök nu för ett ögonblick föreställa er att Folkhälsomyndighetens hållning varit att vi ska vänja oss vid att barn och unga röker. Att myndigheten inte publicerat något material om att det går att förebygga allvarliga sjukdomar och dödsfall genom att minska rökningen bland unga. Föreställ er att allt fokus låg på att anpassa vården och samhället till att allt fler barn och unga röker.

Låter det absurt? Ja, det tycker vi också. Och tyvärr är det precis denna hållning Folkhälsomyndigheten har till klimatförändringarna. Men, Folkhälsomyndigheten är inte unikt usla; deras hållning är dessvärre den som genomsyrar även regeringen och andra myndigheter. Det är just därför Folkhälsoverket behövs!

Anpassningens otillräcklighet

Makthavare i Sverige är i det närmaste helt låsta i att fokusera på att anpassa samhället till klimatförändringarna, på bekostnad av att tala klarspråk om nödvändigheten av att förebygga de mest katastrofala scenarierna genom aktiv samhällsomställning. Detta trots att det klimatförändringsscenario som bedöms som mest troligt är fullkomligt katastrofalt för svensk och global folkhälsa, och inte på något sätt rimligt att ”anpassa” sig till. Att på detta vis bortse från och förminska riskerna gällande eskalerande miljörelaterad ohälsa till följd av klimatförändringarna är ett politiskt ställningstagande långt ifrån den neutralitet vi förväntar oss av svenska myndigheter och makthavare.

I regeringens proposition om en utvecklad folkhälsopolitik slås det fast att ”sambandet mellan människors hälsa och en miljömässigt hållbar utveckling är av grundläggande betydelse”. I samma proposition står det också att ”arbetet för att nå de av riksdagen beslutade nationella miljömålen därför har stor betydelse för folkhälsan.” Därmed måste nu vi på Folkhälsoverket, för att leva upp till uppdraget om att förebygga ohälsa och skydda befolkningen, också verka för att skydda naturen vi är helt beroende av.

Vi misslyckas med vårt förebyggande arbete

Naturvårdsverket har i uppdrag att följa upp de nationella miljömålen. I en av deras utvärderingar konstateras att av de sexton målen har bara två stycken en positiv trend, för fem av målen är trenden rentav negativ, varav ett är klimatmålet. När tidningen DN gått igenom 87 politiska löften inom miljö- och klimatområdet så visar det sig att Sverige endast klarat en fjärdedel av dessa.

Covid-pandemin har visat hur snabbt vi kan ställa om samhället när det är medicinskt motiverat, samt hur det går att kommunicera vetenskapliga förhållningssätt klart och tydligt. Detta måste vi göra gällande klimatförändringarna också!